Digitalisering leder till marginalisering
Utvecklingen inom tekniken har lett till digitaliseringsom påverkar vardagen allt mera. Det är en utveckling med många fördelar men också med nackdelar i form marginalisering och utanförskap för en stor del av befolkningen. Emeritusprofessor Briitta Koskiaho har i en forskningsrapport, "Ihan pihalla?", från år 2019 lyft fram de äldres svårigheter att klara sig i ett splittrat servicesystem som strävar till yttersta effektivitet och som i snabb takt digitaliseras. Enligt henne är det dock inte endast de äldre som upplever dessa svårigheter. Också invandrare och handikappade människor samt en hel del unga står inför samma problem. Enligt Koskiaho bedömer man att nästan hälften av befolkningen stöter på svårigheter då det gäller att använda digitaliserade tjänster.
Var och en borde ha möjlighet att leva ett normalt liv oberoende av i vilket skede av sin levnad man är. Alla borde också vara jämställda vad gäller möjligheterna att utnyttja sina rättigheter och uppfylla sina medborgerliga skyldigheter. Digitaliseringen har försvårat eller t o m omöjligjort detta för en stor del av befolkningen, särskilt för de äldre.
Ett aktuellt exempel är Skattemyndigheternas och Befolkningsregistercentralens kampanj för att få medborgarna att övergå till digitaliserad kommunikation. Man marknadsför "meddelandefunktionen i applikationen suomi.fi."(notis i Hbl 15.11.2019). Via appen kan man se meddelanden från myndigheter. För många är redan de använda begreppen oförståeliga! Också för dem som tagit i bruk suomi.fi-applikationen kan användningen vålla problem. Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm, beskriver t. ex. i en I dag-kolumn (Hbl 28.11.2019) de problem han stötte på då han skulle använda applikationen. Skattemyndigheternas framhållande av effektivitet och miljövänlighet som motivering till att frångå papperspost bemöter han med att effektivitet och miljövänlighet är relativa begrepp. Även om staten sparar miljoner genom att inte skicka ut skattekort kan man fråga sig vad som blir mera effektivt och miljövänligt i slutändan. Och som han konstaterar "det kostar den vanliga invånaren mycket mera att skriva ut sina skattekort själv än att använda postens papperstjänster." Staten sparar genom att överföra kostnaderna på skattebetalaren!
De kostnader digitaliseringen medför för "brukaren" innebär för många äldre med ringa inkomster ett stort problem. Anskaffandet av dator, läsplatta, smarttelefon och skrivare som därtill förutsätter digitala förbindelser via kabel eller telefonnät innebär för många äldre en omöjlig ekonomisk satsning.
Det finns rådgivningstjänster som kan anlitas om man har problem med att hitta rätt i de digitala tjänsterna. Dessa är dock koncentrerade till tätorter medan sådan service sällan erbjuds i glesbygderna. Det finns heller ingen koordinering mellan dessa och inte heller någon uppföljning av om den som vänt sig till rådgivningen fått den hjälp den sökt.
Digitaliseringen är en del av utvecklingen i samhället, men den får inte leda till att stora grupper av befolkningen känner sig vilsna och otrygga utan jämlik möjlighet till delaktighet och möjlighet att tillgodogöra sig samhällets service.
Svenska Seniorer i Nyland föreslår:
- att SFP arbetar för att alla befolkningsgrupper behandlas jämlikt vad gäller tillgång till information om olika former av service och utnyttjande av dessa
- att SFP:s representanter i riksdag, regering och kommuner följer med hur digitaliseringen av tjänster framskrider och hur den påverkar invånarnas möjligheter att tillgodogöra sig dessa
- att SFP arbetar för att avhjälpa de negativa följderna av digitaliseringen som leder till marginalisering och utanförskap
Helsingfors den 5.3.2020
Svenska Seniorer i Nyland rf
Gunvor Brettschneider, ordförande
Ingmar Ström, styrelsemedlem