Regeringen har utsett äldreomsorgen till nettobetalare för att överbygga det s.k. ekonomiska hållbarhetsgapet. Man vill skära ner antalet platser inom äldreboendet till förmån för vård i hemmet – en förändring som de flesta kommuner redan har genomfört i ett antal år. Hur många anstaltsplatser har regeringen räknat med att kommunerna ytterligare skall lägga ned?
För att sjuka och äldre personer skall kunna bo hemma behövs olika former av öppenvårdstjänster. De viktigaste av dem, hemvården, har inte observerats vare sig i lagen om äldreomsorg eller i regeringens sparpaket. Återstår frågan: Hur många av de 300 miljonerna behövs för att bygga upp hemvården? Det är allmänt känt att hemvården redan nu har alltför knappa resurser.
Närståendevårdare och anhöriga förutsätts lappa på där samhället drar in. Men presumtiva närståendevårdare är ofta själva i behov av stöd och dagens samhälle kan knappast räkna med hjälp av anhöriga på annan ort.
Den äldre delen av befolkningen skall enligt regeringens förslag också hjälpa upp statsekonomin genom att med egen aktivitet hålla sig pigga och friska. Också härs behövs nya stödtjänster, ett tillräckligt utbud av aktiviteter och ett långt tidsperspektiv för att nå målet.
Balansen mellan anstaltsvård, hemvård och aktiveringsutbud bör åtgärdas så att de äldres välmående inte minskar. Sparåtgärderna får inte leda till vanvård och omänskliga förhållanden för de äldre.
Förbundsstyrelsen för Svenska Seniorer i Finland.