Förbundet Svenska Seniorer i Finland rf
Resolution från årsmötet
Enligt FN: s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna har var och en rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. Förklaringen är noga med att poängtera, att ingenting i i den får tolkas som att det innebär en rätt för en stat , en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i den. Till dylika ting hör rätten till eget språk och egen kultur. Så har var och en i Finland rätt att på sitt eget språk, antingen finska eller svenska, hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk. Expeditioner på de båda nationalspråken skall tryggas genom lag. Landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov skall tillgodoses enligt lika grunder. En viktig bestämmelse i grundlagen stipulerar att samerna såsom urfolk samt romerna och andra grupper har rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Inom sitt hembygdsområde har samerna språklig och kulturell autonomi enligt vad som bestäms i lag.
Av central betydelse är grundlagens första paragraf, vari stadgas att Finlands konstitution skall trygga människovärdets okränkbarhet och den enskilda människans frihet och rättigheter samt främja rättvisa i samhället. När det gäller Finlands deltagande i internationellt samarbete är syftet att säkerställa fred och mänskliga rättigheter samt att utveckla samhället. Principiellt betydelsefull är § 106, vari sägs att om tillämpningen av en lagbestämmelse i ett ärende som behandlas av en domstol uppenbart skulle strida mot grundlagen, skall domstolen ge grundlagsbestämmelsen företräde.
Grundlagen är av avgörande betydelse för hur statsmakten förhåller sig i fråga om de enskilda medborgarnas rättigheter. När man i dagens ofta heta debattklimat ibland kan förnimma en viss nedlåtande attityd till grundlagen är detta ytterst alarmerande, eftersom ett faktiskt ifrågasättande av grundlagen hotar samhällsfreden och därmed också kan ha ödesdigra konsekvenser för den enskilda medborgarens liv och framtid.
Ett ord, som saknas i grundlagen, är ordet ”ekonomi” även om grundlagen omtalar både statsbudget, näringsliv och rätt till arbete. I politiken hör ekonomi och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna och grundlagen ihop. Ekonomin måste vara tillräckligt välskött för att t.ex. bevakandet av seniorernas och pensionärernas rättigheter i enlighet med rådande lagstiftning skall kunna äga rum. Ekonomi och lagstiftning gällande den äldre befolkningen kan inte ställas mot varandra, i all synnerhet som pensionärer också är skattebetalare. Liksom i familjeekonomier kan staten inte skuldsätta sig i det oändliga. I familjeekonomier går man vid behov in för att avstå från egen fördel till förmån för det växande släktets framtid. För att få ekonomin i statliga sammanhang i balans går man när nöden så kräver på motsvarande sätt in för sparåtgärder och andra åtgärder för att rädda konkurrenskraften och stöda den ekonomiska tillväxten.
Förbundet Svenska Seniorer i Finland önskar understryka att mänskliga rättigheter och grundlag även i ekonomiskt bistra tider i sin helhet bör gälla som förut och att politik och ekonomi bör anpassas så, att bekämpningen av utslagenhet, fattigdom, sjukdom och diskriminering, i synnerhet språklig diskriminering, inte underlåts under hänvisning till otillräckliga ekonomiska medel.
30.3.2016