Finländarna lever längre nu än förr, vilket leder till en obalans i arbetslivet när de äldre blir allt fler. Detta gäller inte bara i Finland, utan också i hela
EU. Försörjningskvoten, som är förhållandet mellan de som arbetar och de som inte är aktiva (unga och pensionärer), utvecklas i en oroande riktning.
År 2003 fanns det 2 försörjare för varje person som försörjdes, år 2018 var kvoten 1,8/1 och år 2050 förväntas den sjunka till 1/1.
Det finländska pensionssystemet är utformat för att täcka en persons behov under 5 år efter att hen slutat arbeta. Men enligt statistiken lever vi i genomsnitt mer än 22 år efter pensioneringen, vilket innebär att det finns ett gap på 17 år som inte täcks av systemet. Idag betalar de som är aktiva i arbetslivet 75−80 % av pensionerna varje månad, medan drygt 20 % kommer från avkastningen på pensionsbolagens investeringar. Statistiken visar att det finns ett betydligt intresse bland pensionsberättigade att stanna längre i arbetslivet om det skulle finnas morötter för en längre karriär.
För att rätta till obalansen måste Finland vidta åtgärder. Ett sätt att få äldre att stanna längre kvar i arbetslivet är att införa "80-90-100-systemet" som finns i Sverige, Norge och Danmark. Det innebär att från 60 års ålder kan man arbeta 80 % av tiden, få ut 90 % av lönen och ens arbetsinsats räknas som 100 % när pensionen beräknas.
Detta system hjälper anställda att gradvis vänja sig vid att arbeta mindre, få mer fritid och anpassa sin ekonomi till en lägre inkomst. Förhoppningsvis hjälper det också arbetsgivare att organisera arbetet effektivare och skapa nya jobbtillfällen.
Vi seniorer vill att SFP arbetar för att Införa "80-90-100-systemet" i Finland.
* Anpassa beskattningen för att göra det sporrande att ha längre karriärer.
* Vidta andra åtgärder för att locka äldre att stanna längre i arbetslivet.
Vi måste fokusera på att förbättra arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet, och göra det mer motiverande att skjuta upp pensioneringen så länge som möjligt. Att sänka inkomstskattesatsen för personer som når pensionsåldern men ännu inte går i pension, samt att fortsätta med en modell för gradvis ökat arbetsinkomstavdrag för personer över 60 år, är också viktiga steg. Att sänka arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer personer över 66 år och införa en särskild skattereduktion för pensionärer som vill arbeta efter pensioneringen.
EU. Försörjningskvoten, som är förhållandet mellan de som arbetar och de som inte är aktiva (unga och pensionärer), utvecklas i en oroande riktning.
År 2003 fanns det 2 försörjare för varje person som försörjdes, år 2018 var kvoten 1,8/1 och år 2050 förväntas den sjunka till 1/1.
Det finländska pensionssystemet är utformat för att täcka en persons behov under 5 år efter att hen slutat arbeta. Men enligt statistiken lever vi i genomsnitt mer än 22 år efter pensioneringen, vilket innebär att det finns ett gap på 17 år som inte täcks av systemet. Idag betalar de som är aktiva i arbetslivet 75−80 % av pensionerna varje månad, medan drygt 20 % kommer från avkastningen på pensionsbolagens investeringar. Statistiken visar att det finns ett betydligt intresse bland pensionsberättigade att stanna längre i arbetslivet om det skulle finnas morötter för en längre karriär.
För att rätta till obalansen måste Finland vidta åtgärder. Ett sätt att få äldre att stanna längre kvar i arbetslivet är att införa "80-90-100-systemet" som finns i Sverige, Norge och Danmark. Det innebär att från 60 års ålder kan man arbeta 80 % av tiden, få ut 90 % av lönen och ens arbetsinsats räknas som 100 % när pensionen beräknas.
Detta system hjälper anställda att gradvis vänja sig vid att arbeta mindre, få mer fritid och anpassa sin ekonomi till en lägre inkomst. Förhoppningsvis hjälper det också arbetsgivare att organisera arbetet effektivare och skapa nya jobbtillfällen.
Vi seniorer vill att SFP arbetar för att Införa "80-90-100-systemet" i Finland.
* Anpassa beskattningen för att göra det sporrande att ha längre karriärer.
* Vidta andra åtgärder för att locka äldre att stanna längre i arbetslivet.
Vi måste fokusera på att förbättra arbetshälsan och välbefinnandet i arbetet, och göra det mer motiverande att skjuta upp pensioneringen så länge som möjligt. Att sänka inkomstskattesatsen för personer som når pensionsåldern men ännu inte går i pension, samt att fortsätta med en modell för gradvis ökat arbetsinkomstavdrag för personer över 60 år, är också viktiga steg. Att sänka arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer personer över 66 år och införa en särskild skattereduktion för pensionärer som vill arbeta efter pensioneringen.
Vi seniorer vill att det ska vara sporrande att arbeta längre för alla som vill och kan.
Svenska seniorer i Åboland r.f.
Kjell Wennström
ordförande
Svenska seniorer i Åboland r.f.
Kjell Wennström
ordförande